Ett system kallat grönsakssystemet

Och så var det ju det här med senilitet. Matte lider av det. LusHund lider av det. Mycket.

Vilket ställer till det en hel del när det kommer till träning. Det här med att vara konsekvent blir lite ställt på kant när man ständigt och alltid glömmer bort vilka signaler man har tänkt sig ha på olika saker. Det blir inte heller bättre när matte inte kan höger och vänster och redan där börjar blanda ihop saker och ting.

Jag och LusHund har en halv hög med olika halvfärdiga tricks vi tränat in. Halvfärdiga. Halvfärdiga just på grund av att jag inte kan komma på bra kommandon att lägga på som jag dessutom kommer att komma ihåg att inte glömma bort. Senilitetens gissel skulle jag vilja påstå.

Alltså har jag nu kommit på en nästintill foolproof plan. Ett system skulle man kanske kunna kalla det om man vill låta riktigt fiffig och piffig. Ett signalsystem.

Jag tänker helt enkelt hädanefter döpa varje trick efter en siffra. Således har vi "ettan", "tvåan", "trean" och så vidare. Sifferminne har jag ju faktiskt och det har inget som helst med vare sig höger eller vänster att göra. Foolproof som sagt.

Eller?

De återstår helt enkelt att se.

Med Snigel kör vi ett helt annat system. Ett system kallat grönsakssystemet.

Vi har hennes partytrick "sparris", vidare följt av "palsternacka", "gurka", "vitkål" och "morot".

För varför ska vi vara som vi ska när vi egentligen nog har blivit precis som vi skulle? Inte som alla andra helt enkelt och en himlans tur är väl det!