onsdag 17 februari 2016

B som i poophöfter

Egentligen var det ju meningen att jag skulle dela med mig av lite Lusigatjohoiga nyheter i senaste inlägget, men i sedvanlig ordning skuttade Snigelprylen in och stal showen liksom. Ja. Hon gör gärna det. Ganska så oftast faktiskt.

Nåväl. Lusigheter.
Förra veckan fick vi äntligen tid till att ta nya bilder på en sederad Lus. Nacke, buk och HD-bilder. Tyvärr hade hon trots fasta lite väl mycket poop i tarmarna för att se något direkt i blåsan. Nackdelen med att ha henne på torrfoder vill jag lova. Poopet tar liksom aldrig slut. Men resterande bilder blev bra och till skillnad från förra gången så var de till och med såpass bra att man faktiskt kunde se något ordentligt på dem. Allt blir liksom bättre när hunden inte ligger och sprattlar och ålar. Allt blir även mycket bättre när man inte bara tar snabbilder och struntar i att ha rätt inställningar bara för att det är ens egen hund och man inte har tid att göra det ordentligt. Ingenting blir egentligen särskilt bra utav det. Men den typen av tid finns liksom rätt sällan.

Hur som haver så syntes inget märkligt på nacken nu. Alldeles normalt såg det faktiskt ut. Och höfterna såg inte heller så pjåkiga ut. Inga tecken på pålagringar alls faktiskt. Ena höften tyckte jag såg lite sämre ut än den andra, men jag är ju liksom vare sig veterinär eller en fena på att läsa av röntgenbilder. Vid undersökning kändes hon vare sig stel eller ovillig till några rörelser, så som hon klart gjorde i höstas. Då både hon pep till och smackade och hade sig av obehag. Så troligtvis rörde det sig om något muskulärt som nu blivit bra helt enkelt. Vi håller varje fall tummarna för det.

SKK tedde sig ju bevisligen väldans optimistiska till hennes höfter. Och ingen är liksom gladare än mig. Glada höfter på Luslingen helt enkelt. Eller B som i Bajshöfter som hon själv kallar det för. Det kan vara så att vi missförstått varandra en sväng där. Faktiskt. Men tydligen har jag ilsket gått och muttrat över det sorgliga i att hon antagligen skulle ha bajshöfter. Nej, det är inte fint att säga så. Men när det gäller potentiella ilsken och sorgsligheter så anser jag faktiskt att det är okej. Och man kan faktiskt inte säga B för poophöfter. Det blir helt enkelt inte samma sak hälsar Lus.

 Men det här innebär även att agility och annat tjohoförbud som var uppe för diskussion när vi kollade på hennes tidigare (dåliga) snabbröntgenbilder inte är särskilt aktuellt längre. Så väldans mycket Lustjoho på hela alltihopet skulle jag vilja säga. Och väldans mycket B för braighetshöfter faktiskt.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar