2 år och inte ett smack mer förnuftiga!

Idag fyller de allra finaste muppsystrarna hela 2 år. Vart sjutton har tiden tagit vägen? Det känns som att det bara var i förrgår jag brottades med en sabeltandad tiger i storlek med ett mjölkpaket vid läggdags.

När jag och min mor hälsade på valparna för första gången var de fem veckor gamla och jag minns hur min mor viskade lite frågit "när får dem ben?". Så pyttiga pyrrar var de liksom då. Riktigt så pyttiga är de inte längre och ben, ben med inbygd fjädring kan jag lova att de utvecklat sen dess. 

I år är även första födelsedagen Fisk firar med oss. Tänk att hon snart bott här i ett helt år! 

Egentligen är det väl dags att ta de där snacket om mognad och ansvar med pyrretöserna. Men helt ärligt tror jag inte att jag kommer ha någon vidare framgång med det innan de fyller 4. Minst. Har hört att pyrrar mognar långsamt och de här dårpinglorna är definitivt inget undantag. 

Så grattis mina små knasfior samt brorsan långt bort i Norge!