måndag 16 mars 2015

ZeroDC sele - en ypperlig ursäkt till att bränna pengar

Innan jag skaffade hund så hade jag illrar. Innan jag skaffade illrar så hade jag mig själv. Vad dessa saker har gemensamt förutom att de tar tid, har en väldans massa åsikter och helt enkelt är ganska så himla bra? Jo, för min del har de inneburit en fantastiskt bra ursäkt för att få lov att shoppa. Som yngre och djurlös så behövde jag såklart tröstshoppa en himlans massa saker just för att jag var djurlös. Som illerägare behöver man ju shoppa ännu mera, det säger sig ju självt. Både för att odjuren faktiskt behöver en halv miljard saker men även för att det faktiskt ibland kan behövas lite tröstshopping när de just revirpoopat på den nyinköpta mattan, lekt chickenrace med de dyra prydnadssakerna som stod så säkert högst upp på köksskåpen, samt planterat om den där garderobsblomman jag släpat med mig genom halva världen i tolv år. I sådana lägen behövs det mycket shopping. När det kommer till hundarna så behövs det även där shopping. Mycket shopping. Det finns ju så mycket saker de behöver. Verkligen. Att köpa fina saker till hundarna är så infernaliskt roligt. Ingen tröstshopping här inte utan bara ren nöjesshopping. För all shopping till hundarna känns alltid motiverad. De måste ju ha just det där just då. Något annat är otänkbart.

Min hundshopping är däremot kanske något mera riktad än min tröstamigsjälvshopping jag tidigare bedrev. Hundsaker måste ju vara funktionella. Snygga. Hållbara. Och sa jag funktionella? Och snygga? Och helst rosa. Och visst har jag shoppat saker som inte varit något av ovanstående. Ganska mycket sådant faktiskt dessutom. Men däremellan har jag hittat saker som jag verkligen känner att jag inte skulle kunna leva utan som hundägare. Så jag tänkte helt enkelt att jag skulle dela med mig lite av mina absolut bästaste hundprylar.

En av dessa saker är mina ZeroDC Shorter selar. Oj vad jag älskar dem! Suverän passform vilket bara det är ganska så chockartat med tanke på hur galet tokigt mina hundar är konstruerade. Alla tre. Inget skav, fria armhålor, inga breda konstiga bröstplattor som skaver. Hållbara till tusen. Vet inte hur många gånger jag tvättat dem i tvättmaskinen än så länge och de ser fortfarande ut som nya. Jag vet heller inte hur många gånger jag fått montera ut en halv sele ur munnen på Snigel när hon hänger fast i Lus som en blodigel mitt i ett av deras grävslingsmangel. Använder dem oftast ihop med midjebälte och expander när vi canicrosspowerwalkar eller vad man nu ska kalla det vi gör för något. Kul är det i varjefall. Men de fungerar ju lika bra när vi är ute och springer eller promenerar eller den enda gången vi åkte skidor i år (en kombination av akut svanskotetrauma samt brist på snö såg effektivt till att det endast blev en enda skidårkardag, vilket med tanke på den eftervarande konvalescensen kanske ska ses som tur.) och jag planerar att använda dem när vi provar oss på vårens nya aktivitet: kickbike.  Enkla att trassla på även mina hundar som mest beter sig som sololjemarinerade ålar när det är dags för någon form av påklädning. Kort och gott. Jag älskar dem. Jag gör verkligen det. Innan Fisk fick sin egen ZeroDC så hade jag en annan kortare dragsele till henne, efter tjugo meter så lät hon som ett frustande ånglokomotiv i motvind och kunde knappt få luft när hon låg på i selen. I den här selen låter hon som en väloljad sommarbris. Alltså inte alls. Dessutom är de ju snygga. Riktigt snygga.













Inga kommentarer:

Skicka en kommentar