Snablans järnspikar säger jag bara. Snablans järnspikar vad jag var duktig i morse. Jappelijapp. Duktig var jag. Fisken också. Fisken var väldans duktig hon med. Efter morgonrastningen gav vi två oss faktiskt ut och sprang. Ja det gjorde vi. Sprang som i att springa frivilligt. Inte springa som i att springa mot eller ifrån älgar till exempel. Utan springa som i att motionsspringa liksom. Lite sådär hurtigt och flärpigt. Var ganska så övertygad om att jag skulle säcka ihop bakom en soptunna 700 meter från huset. En sväng så kändes det faktiskt verkligen så. Men jag samlade ihop mig och kutade på. Och vips så hade vi sprungit 5 km på en inte alldeles för tokig tid med tanke på att jag inte har sprungit sen i somras. Så snablans järnspikar på det säger jag bara! Och faktum är att det här var min första riktiga premiärtur med Fisk. Har hållit springandet på en ganska icke existerande nivå med Fisken eftersom hon tidigare tenderat att gå upp extremt mycket i varv och bli gaphalsigare och mer glappkäftig än vanligt. Men idag gick det ju alldeles strålande. Vid ett tillfälle gick hon lite smått bananer men det blåste över på ynka fem sekunder. Glad och flärpig fisk, på en ganska så lagom nivå, hela rundan.
När vi kom hem stod två små snurkar och undrade vad vi skulle hitta på härnäst. Och det är ju klart att de också måste få lite hittepå innan jobb. Visst måste de det. Så vi gav oss ut till Kärsö naturreservat och knatade runt på blankis i det fantastiska vårliga solvädret. Dryga 9 km, utan vare sig älgar eller andra intermezzon, hann vi med innan det var dags att tuffa mot kliniken.
På väg dit passade jag på att hämta ut mitt superHööksfynd. Förra våren köpte jag deras hundförarjacka som jag varit så larvigt nöjd med på alla vis men så i vintras hade vi en liten olycka där godisfickorna blev lite söndertuggade (mina djur är oskyldiga i det här fallet faktiskt). Visserligen går det att laga men ja, när jag råkade surfa in på Hööks och såg att jackan var nedsatt från 599 till 179 kr så var jag liksom bara tvungen att köpa en i reserv faktiskt. Och det var visst i sista sekund för nu är de slut. Och jag är oerhört nöjd och smått överraskad över att jag än en gång haft tur den här månaden. Hoppsan på det liksom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar