SM i trötthet

Trött. Tröttare. Tröttast. Ett tillstånd som,för de flesta här i familjen mupphund, är ytterst obekant. Ett tillstånd vi liksom inte riktigt vet hur vi ska hantera eftersom de inträffar så sällan. Som solförmörkelser till exempel. Den visste vi inte heller hur vi skulle hantera alltså gjorde vi helt enkelt inte det. Trötthet faller under samma princip. Vi sysslar inte så ofta med sådant så vi är tyvärr ganska så otränade, därför är det fullt möjligt att vi just nu gör det här helt fel. Men efter helgens freestyle & htm-kurs ligger jag nu avslagen i soffan. Snigel ligger utspilld på golvet, Lus har kraschat upp och ner i soffan och somnat i vinkelvolten medan Fisk alternerar mellan att ligga klistrad som ett frimärke på eller under sängen. Än så länge känner jag att vi gör skapligt bra ifrån oss gällande tröttheten. Visst har Snigel tjohoat in öronen i takkronan ett par gånger och jag har bara varit tvungen att resa på mig och städa lite nån minut eller åtta. Men jag tycker ändå att det artar sig. Man kan ju inte vara bäst på allt på en gång menar jag. 

Vidare uppdatering av superhelgen kommer när vi inte är fullt så koncentrerade på att träna på att vara trötta.