Hipp hipp hurra!

För Lushund idag! Hela 3 år fyller min lilla Önskestjärna. Tänk vad fort tiden har gått. Faktiskt. Men roligt har vi haft. Hemskt roligt. Och hemskans mysigt. Vilken fantastisk liten pryl hon är den där svartvita skäggiga lilla fästingen på tändsticksben. Finns få hundar som har så många märkliga, lustiga och krångliga egenheter som hon, det är då ett som är säkert, alldeles underbar ända ut i skäggstråna. Tänk vilken fantastisk tur jag haft som fått lov att bli matte till just Lus.

I några veckor har Lus tjatat om att hon ska få en kaka på sin födelsedag. Hon har funderat och planerat hur man gör det allra bästa av utlovad kaka. Den här kakan har nämligen gått från att vara en vanlig kanelbulle till en prinsesstårta fylld med Lushunds alla favoritsaker. Bland annat tapenade (fransk olivröra), mjukost, brieost, mera oliver, skinka, glass, ostbågar och gud vet vad. Så ni förstår ju att den kulinariska pressen var enorm för matte när vi vaknade i morse.

Till och med grattiskortet från mormor innehöll recept på Luskaka. Som sagt. Stor press.

Men Lushund har tyvärr inte blivit begåvad med en matlagande matte. Istället löste vi det här födelsedagstårtandet på ett annat vis.

Lus fick följa med ner till jobbet för att bli firad ihop med en av hennes favoritmänniskor. Firandet bestod istället för snusk Lus-kaka utav en alldeles egen naturell cheeseburgare. Något Lus aldrig aldrig någonsin fått smaka innan, även om hon försökt. Blicken hon gav mig när jag ställde ner fatet framför henne var som den barn har på jukaftonsmorgon när de ser alla paket. Metodiskt åt hon upp ost, bröd som haft ostkontakt, bröd som inte haft ostkontakt och slutligen själva hamburgaren. Samtidigt som hon viftade på sin lilla vita svanstipp. Till efterrätt serverades "gass" (glass för den som är oinvigd här). Ögonen tindrade inte ett dugg mindre och svansen viftade om möjligt mer. När allt var uppätet gav hon ifrån sig ett litet Lusrap och undrade om hon inte kunde få en portion till med extra allt.

Resten av dagen ägnades åt hundiga aktiviteter med en tur till hundöarna och kärt återseende av de gamla aussiekompisarna med matte samt en vända till klubben. Sen åkte jag och Lushund alldeles själva iväg till djuraffären där Lus fick ägna sig åt sin absolut favorit aktivtet: dammsuga varenda millimeter av butiksgolvet, tigga godis och smygsmaka på de torkade älgklövarna hur länge hon ville. Sen fick hon välja presenter. Det märks att damen har mognat, i är blev det inte en enda leksaksbanka (som i sedvanlig ordning aldrig överlever kvällen). Nej, i år har hon siktet inställt på lite mer pedagogiska presenter. Hetsätande och inhalation av mat på under en mikrosekund har ju blivit praxis här hemma sedan Fixa kom om jag inte anstränger mig för att krångla till utfodringen. Alltså var Lusens val av presenter ytterst godkänt och de två mupparna som glatt mötte oss i dörren när vi kom hem höll med så mycket de bara kunde.

Innan kvällen är slut vankas det faktiskt en kaka till Lus. En rosa kaka. Med strössel på. Från och med imorgon är det åter till bantsningsfoder, bark och träiga rötter för Lusens del. Tills nästa födelsedag.

Grattis min älskade lilla Fis! Vilken himlans tur jag har som får vara din matte (och vilken himlans tur att du vare sig tagit livet av dig, flyttat eller omplacerat mig ännu).