ett extremt fall av följa Snigel

Jamen ibland blir man ju sådär alldeles tårögt larvigt stolt. Och imponerad. Och ganska så himlans chockerad om jag ska vara ärlig. Över vaddå funderar ni kanske på då. Jo, det ska jag berätta.

Snigel har ju som bekant en viss, hrm host, hundmötesproblematik. En problematik som även tenderar att smitta över på Räkan som egentligen inte alls har några hundmötesproblem. Hon lider bara utav ett extremt fall av följa Snigel och gör ovillkorligen precis exakt som Snigel i alla lägen.

Sen Räkan kom så har hundmötesdramatiken faktiskt bara eskalerat, från att efter sommaren hamnat på en alldeles lagom, nästintill behaglig, nivå så sköt ljud och skorpiontaggsfrekvensen i höjden och var och varannan promenad kändes som att bo i en bergsprängare. Det finns flera teorier om vad som triggat igång denna fascinerande ökning, bland annat ny hund i familjen, hormoloner till förbannelse i och med stundande löplömskhet, smärta från rygg och/eller mage, spökålder nummer sjuttitre, slyngelålder, tonårspest, bergermongo. Ja spekulationerna är många och svaren färre.

Så vad har vi gjort åt detta? Jo. Tränat. Tränat och sedan tränat lite till. Och håll i hatten om inte något äntligen verkar ha hänt. Om det nu är löpet eller att utveckling och mognad nu äntligen även hunnit med hennes söta lilla huvud. Men faktum är att vi i dagsläget klarar av 80 % av alla hundmöten med kopplade hundar med som allra mest ett enda "boff". Det vi inte klarar av är hundmöten med lösa hundar. Särskilt hundmöten i naturreservat där man faktiskt förväntar sig att hundar ska vara kopplade och därmed själv blir alldeles jätte förvånad och oförberedd när tre lösa hundar kommer tjohoandes emot en. Sådana hundmöten klarar vi inte av ännu. Särskilt sådana där ägarna inte gör minsta tillstymmelse till att ens försöka kalla in sina hundar och få dem att sluta cirkulera kring mina gapvrålande skorpiontaggsmonster. Nej. På den nivån är vi inte ännu. Och det känner jag faktiskt är helt okej. Vem annars ska då tala om för dem att hundar faktiskt inte får vara lösa i naturreservat om inte Snigel liksom? Vikten av att följa lagar och regler är ju lite utav Snigels expertområde. Hävdar hon å det bestämdaste. Personligen funderar jag lite sådär smått över vilken lagtext det nu är som hon har fått tag på, för förutom just det där med naturreservat så känner jag väl inte det allra störstaste förtroendet för Snigels åsikter om hur folk och fä borde bete sig. Faktiskt inte. Det är liksom lite illa nog att Räkan verkar ha henne som förebild just nu. Tror inte att vi vill att en hel nation gör detsamma. Det skulle bli så gapigt då.

Men framsteg. I enorma proportioner faktiskt. Alltså mycket nöjd matte. Som kommer vältra sig i nöjdheten så länge det här håller i sig. Jajamen.

Så om ni hör något komma vrålandes emot er på promenaden så är det alltså inte vi. Men det kan ju såklart komma att förändras.