Äntligen! Under hela hösten har vi saknat Haknäs besök. Vi var ganska duktiga på detta i våras men sen kom sommaren och sen dess har vi inte lyckats tråckla ihop det hela helt enkelt. Så vad är det som finns i Haknäs? Jo Lusings syster Myggan, Myggmatte, Yagakelpie (som Lus kallar för Ondskan) och sen i september månad - det allra sötaste av allt - ännu en Lussyster! En minipluttig lus och myggsyster till valping vid namn Goa. Eller Gwwwwaaaaa. Beroende på humör. Dessutom finns häftiga granntanten där med sina fyra blådårar (även känt som Bearded collies). Så Haknäs helg blev det. Räkans allra första besök och hälsning på tant myggmatte och tant granntant samt hela hundgänget.
I vanlig ordning en fantastiskt trevlig helg som ägnades åt sedvanliga hundiga saker. Lushund intog sin vanliga plats på köksbordet och avnjöt en skål med ostbågar som myggmatte köpt enbart till henne. Mjo, det rådde såklart vissa delade meningar om det verkligen var enbart till Lus, men hon hävdar det å det bestämdaste så jag känner inte att jag kommer vinna på att tjata om det här. Mina hundar har det ganska snålt med vad de får och inte får äta. Att stå på bord och äta människomat, eller springa rakt över ett köksbord under glada hejjarop samtidigt som hon snabbt som attan försöker fiska i sig så mycket risotto som bara är fysiskt möjligt hör inte heller det till vanligheterna. Faktiskt. Men på Haknäs får man göra sånt. Man får även ta frukostmackor ur handen på myggmatte och plocka ägg från tallrikar. Sånt får man göra på Haknäs ser ni.
Lite bilder blev det från helgen, främst på den där lilla Gwwwaaaprylen. Så underbart fantastisk liten pyssling den däringa tösen. Det gick liksom inte att hålla tassarna ifrån henne. Så härligt okomplicerad och så ytterst personlig och mjuk. För att inte nämna så fantastiskt söt och larvigt luddig hon är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar