Av alla hinder i agility så trodde jag faktiskt inte att slalomet skulle bli det som jag skulle drömma mardrömmar om. Visst, det är klurigt, men till skillnad från gungan, tunneln, balansen eller A-hindret innehåller det inget av de saker som skrämmer löständerna av Lus. Saker som har löstandsskrämmar egenskaper är saker som är höga, smala, mörka, kringelikrokiga utan att man ser slutet, låtiga, prassliga, skrammliga, kräver tankeverksamhet eller har allmänt hög skräckelfaktor överlag. Inget av dessa egenskaper stämmer in på slalomet. Likväl är det det enda hinder hon inte klarar av. Och matte får spunk. Storspunk. Samtidigt som att jag vet att det är mitt fel....jag har liksom inte jobbat så hårt på att göra slalomet tokroligt. Med en hund som vanligtvis inte tar leksaksbelöningar hur som helst är det ännu svårare. Ju mer godisbelöningar hon fått dessto mer fokus har hon (så klart) på mig. Och i ärlighetens namn är det vare sig tokroligt eller särskilt praktiskt att försöka gå igenom ett slalom med huvudet vänt åt fel håll. Enda orsaken till att hon inte brutit långsnoken på en pinne ännu är det faktum att hon håller samma hastighet som en pensionär med en rollator med punkterade hjul.... som fastnat i tuggummi. Så fort går det.
Externbelöning har heller inte någon lysande effekt på LusHund. Hon har liksom hittills inte förstått poängen riktigt. Godis finns ju i mattes ficka.... dessutom finns det MYCKET godis i mattes ficka.. varför i hela fridens namn skulle jag springa IFRÅN matte för att hämta 2 ynka godisbitar när matte har hela ficka full? Det vore ju högst ineffektivt och slöseri på både energi och tid.
Men idag hade vi lite a ett breakthrough. Har tragglat 3x4 pinnars slalom som jag tänkt att baklängeskedja länge nu.... men det har liksom inte helt gått enligt planerna med det där Men idag satte hon den! Flera gånger! Till och med när jag satte ihop pinnarna till ett helt slalom så klarade hon det. (Att det sedan misslyckades dubbelt så många gånger är något jag inte tänker låtsas om... och att hon troligtvis inte har en enda susande suck om vad hon egentligen håller på med skiter jag också i eftersom det är ett ganska så vanligt förekommande sinnestillstånd för matte LusHund)
Andra bra saker som hände att ovannämnda traggel skedde medelst leksaksbelöning! En leksak som dessutom är kliniskt död efter dagens pass. Vilket bara måste betyda att vi hade ett sjuhelsikes bra träningspass (och inte alls att Lus fick tag på leksaken och åt upp den.... inte alls).
Sen hoppade vi lite, och jag måste säga att hon faktiskt e ganska så himla grym på att ta hinder snyggt! Enda nackdelen är att hon har exakt noll framåt driv, så det e ett jäkla kutande på matten för att få henne att ta nästkommande hinder. Så nu har vi även börjat träna in "fram" vilket hon faktiskt inte verkade förstå.
Nu gäller det bara att matte släpper sin slalom noja och fokuserar på annan rolig träning. Rolig var ordet! Därmed tänker jag begränsa slalomlarveri till 2x 3 minuter per träningspass. Punkt.
Hallå? *vift vift*...
---det e ju hiiiit godiset ska! * vift*
Men för i helsikke... langa hit innan jag börjar lipa!
Helt plötsligt såg hon lite vuxen och allvarlig ut... eller?
YES! Det är en leksak hon har i snoken... som hon dessutom apporterar... till min hand... där hon lägger den innan hon kampar loss som en tok (....och därefter äter upp leksak.... jag är inte bitter)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar