Höll mig till mina planerade 2 x 3 min slalom pass och det fungerade ganska så himla strålande. LusHunden satte det på en gång, 3 gånger på raken. Sen fortsatte vi med den antagligen (för oss) mest välplanerade träningen någonsin. Vilket egentligen inte säger så himlans mycket. Men vi hade en plan. Vi hade färdiga övningar och vi hade banskisser.
Lade främst fokus på den här övningen med Lus. Hon har svårt med att få upp farten... mycket svårt... rollatorer med punkterade däck har tidigare använts som referenspunkt. Hon har även svårt med att söka sig framåt, hon vänder sig gärna mot mig efter varje hinder istället. Dessutom tvekar hon oftast inför tunnlar (rädslan för tunnlar är long gone, men tvekar gör hon ändå till och från, ställer sig gärna och sniffar på ingången, står på två ben, lägger tassarna ovanpå osv...). Vilket gör denna övning alldeles perfekt för LusHund. Vi fick även ett utmärkt tillfälle att träna på externbelöningar. Något som faktiskt fungerade super för en gångs skull. Sträckan mot tunneln gick i ganska lugnt tempo där hon främst sökte stöd från mig, men efter tunneln satte hon galen fart mot externbelöningen. Jag hade lika gärna kunnat vara en påse morötter med viftande blast. Passade även på att försöka jobba in "fram" signalen. Problem vi stötte på var just det här med tunneln... hon saktar in lagom till tunneln och 3 av 4 ggr så tar hon den inte. Så istället började jag jobba vid sista hopp hindret innan tunneln och lade extern belöningen efter första hindret efter tunneln vilket fungerade mycket bättre. En mycket bra övning för både mig och LusHund som vi definitivt kommer köra fler gånger.
Sen körde vi "fyrkanten" (4 hopphinder i 4-kant), något hon är fantastiskt duktig på. Vet inte riktigt hur hon lärt sig men visst tusan tar hon vartenda hinder exakt så som jag har tänkt mig när jag viftar. Känner inte att vi har några större bekymmer just här i alla fall.
Sen roade vi oss med banbygge. En bana som är ganska så enkel egentligen men för oss visade den sig ha en hel del klurigheter. Så det blev till att prova den flera gånger och prova olika sätt att handla. LusHunden var awesome, värre var det med den eftersläpande matten som trasslade in sig i bakombyten och det här jobbiga med att lyfta på fötterna... svårt med flera saker samtidigt!
Mest problem hade jag märkligt nog med att få till 11 & 12 och sedan 13 & 14. Vilket egentligen är ganska så straight forward- Lus försökte inte, märkligt nog att ta 10 eller 4 utan drog mellan hindren so tänkt men sen blev det svårt att peta henne över 12:an då hon verkade vilja satsa på 5:an igen. Sen mellan 13 & 12 hade jag som vanligt problemet att låta bli att snubbla på henne. Vi är verkligen inge bra på att springa gemensamt mot ett hinder. LusHund vill helst lägga sig under mina fötter vilket jag har vissa åsikter om. Men i övrigt var hon verkligen SuperLus och matte är faktiskt galet stolt över oss båda! 9-10-11 gick i princip som en dans och jag undrar ständigt över när tusan hunden lärde sig förstå mina pelikanviftningar? Frågan är om vi inte snart borde få upp nog med mod för att våga anmäla oss till en tävling i blåbärsklass? Eller vad tror ni? (*sålängevislipperslalomhelvetetkanvigöravadsomhelst*)
Dessutom så körde vi banan med kampleksak som belöning.... flera gånger... och jag är helt övertygad om att LusHunden har rabies... eller är 50% attack terrier.
Och nu är det bara 5,5 dagar kvar tills vi får hem vår lilla LakritsSnigel!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar